Putin’s Real Motives for the Invasion of Ukraine

Svante E. Cornell
Introduction:
(Article in Swedish)
Rysslands invasion av Ukraina har med rätta lett till starka fördömanden och ett stöd till Ukraina som saknar motstycke. Samtidigt finns det en högljudd grupp av forskare, journalister och aktivister som lägger skulden för kriget på väst, och i synnerhet Nato:s utvidgning. De menar att Ryssland inte hade blivit så aggressivt om västmakterna hade varit mer tillmötesgående. Denna historieskrivning är rent felaktig och dessutom historielös. Den ryska imperialismen började innan Nato utvidgades, och kriget i Ukraina handlar i själva verket om Putins maktambitioner.
Försöker lägga skulden på Väst
Ryska ledare har med emfas hävdat att Natoländerna, med USA i spetsen, brutit de löften som gavs till Moskva vid kalla krigets slut att alliansen inte skulle utvidgas österut. Dessa påståenden framförs ofta som bevis för att skulden egentligen ligger på Väst. Men den siste sovjetiske ledaren, Michail Gorbatjov, har själv förnekat att frågan om Natos utvidgning ens diskuterades vid den tidpunkten, och omfattande forskning har visat att påståendet är en myt. Vladimir Putin själv hade inte mycket att säga om Natos utvidgning förrän hans beryktade tal vid säkerhetskonferensen i München 2007.
Natos utvidgning började i mitten av 1990-talet, under en tid då försvarsalliansen inledde en förvandling för att fokusera på fredsbevarande operationer utanför Europa i stället för det tidigare fokuset på territorialförsvar. Nato uppmanade nya medlemsländer att fokusera på specifik spjutspetskompetens, och samarbetsprogram för partnerländer som Georgien handlade om träning för fredsbevarande operationer som i Afghanistan.
Natos förändrade fokus illustreras kanske bäst av det faktum att Nato när Ryssland invaderade Georgien 2008, inte hade en fungerande plan för att försvara de baltiska staterna. Det är egentligen först efter det kriget, och i synnerhet Moskvas annektering av Krim 2014, som Nato återgick till sitt ursprungliga fokus på territorialförsvar.
Related Publications
-
Chinese Influence Networks in Finland: A Preliminary Case Study
Summary: The Communist Party of China has established networks of influence and intelligence in Finland, very similar to those observed in other democracies. The networks under survey in this paper […]
-
How Credible Is NATO’s Pivot to China?
Introduction: In June 2022, the North Atlantic Treaty Alliance (NATO) held its first summit since the start of Russia’s invasion of Ukraine. Aptly described as “historic, transformative, game-changing,” the meeting […]
-
Quad 4.0? To Securitize or Not to Securitize
From an ad-hoc body that emerged to coordinate a response to a devastating tsunami in 2004, the Quad has grown into a critical and formalized framework with a practical agenda. […]
-
Russian Foreign Policy under Putin: What Does it Mean for India?
Abstract: The special and privileged strategic partnership between India and Russia has been under renewed scrutiny since the latter launched an invasion of Ukraine in February 2022. New Delhi has […]
-
Japan’s Stance on a United Korea: Ambivalence or Realpolitik?
Introduction: Northeast Asia is at a critical juncture amid the gross uncertainty and chaos brought upon by geopolitical forces not just in the region but globally too. A wide range […]
-
China in Sri Lanka and Solomon Islands: Role of Littorals in the Geopolitical Competition
Abstract: This issue brief discusses the growing Chinese sphere of influence in Sri Lanka and Solomon Islands, its impact on the region and on the regional powers, India and Australia. […]